Så kom då äntligen brevet från kennelklubben med det glädjande beskedet att Chilla hade A-höfter WEI!
Visst rasen har väl inga direkta problem och ”plåtarna” såg fina ut men det är ändå nervöst innan man har fått svaret svart på vitt. föräldrarna har B-höfter och är därmed utan anmärkan men som sagt man vet aldrig.
Så det blev en liten spontandans i köket med en lika upprymd Chilla (även om hon inte visste varför) efter en härlig promenad med henne och Love i det soliga härliga vädret.
Passade även på att kolla hennes knän när vi var hos vetrinären för tydligen så förekommer det PL (patella luxation) hos jaktspaniels men främst hos cockrarna men jag ville vara på den säkra sidan och det var inga problem med Chillans knän SKÖNT!

Men nu tror jag faktiskt att det blir ett pass med stutshopp i trädgården med ”bumps” som jag ska använda på A-hindret sedan,det ska bli så spännande och se hur det färdiga resultatet blir.
Anton han får hänga med ut i vagnen helt enkelt så även han får lite frisk luft såhär mitt på dan,han älskar verkligen att sova ute i vagnen.

Ha det gött go vänner

Så var då äntligen dags att åka ner till Lotushallen och två timmars träning för Jenny Damm och oj vad det var kul att få träna igen.
Vi började med att gå igenom Jennys nya (för mig) sätt att träna in A-hindret med hopp över nocken och två tuchar ner nu ibörjan med hjälp av ”bumps”.
Chilla som inte ens hade satt sin ena tass på ett A-hinder skötte sig galant och hoppet över nocken kom rätt fort men det kommer att krävas lite jobb för att få till 2 ”hopp” ner för hon kastar sig gärna handlöst rakt ut men efter lite justering så fick vi ett par lyckanden och med träning med bumps på marken tror jag det kommer att fungera superbra för henne.
Jag gillar det här sättet att lära in A-hindret dels för att det minskar skaderisken rätt radikalt samt att det går fortare och som vi alla vet så handlar ju agilityn idag främst om att kapa tid där man kan.dom flesta hundar är rätt bra på att inte få fel på hinder men det räcker inte långt med ”bara” en nolla idag

Sen körde vi en kombination med ett staket med vikten av att skicka hunden-lita på hunden-stick iväg och för Chillan som knappt har tagit så många hinder i en följd så var hon en stjärna som verkligen ger sitt allt för att läsa av vad jag vill så till den grad att när jag efter en serpentin är sen med att visa henne vidare så snubblade hon ner på knä för att rädda situationen.
En annan hund hade nog tyckt ”skyll dig själv att du är så sen nu missar jag det hindret”
men inte Chilla och det beskriver henne rätt bra vilken otrolig kämpe hon är………. Fantastiska hund!

Men oj vad jag är ringrostig det som brukar sitta i ryggmärgen fick jag nu kämpa ordentligt med inget kom naturligt liksom men så är det ju en ny hund för mig med som är väldigt olik Love som jag är van vid.
Med mina foglossningar fick jag även ta det lugnt men med dubbla Citodon tabletter så gick det rätt bra ändå men nu får jag nog sota för det imorgon men det var det värt

Summering: Jag är så fantastiskt nöjd med min hund och den träning jag lagt hitills nu har vi redskapen för att gå vidare och fått lite självförtroende igen tack vare Jenny som kommer med konstruktiv kritik och beröm som värmer gott i det här kalla vädret.

Lisbeth och Dottie (chillas syster) som också var med och tränade var även dom nöjda och efter hundpromenad i snöfallet så tyckte vi båda att vi var värda att avsluta dagen med en mumsig lax/spenatpaj på Laxbutiken i falkenberg.

Nu är det dags för sängen och en extra god natt puss till min härliga lilla hund….

Så kom då äntligen en härligt solig dag och hur tillbringar man den bäst? Jo jag åkte med den finaste till havet och Micke åkte och jagade med www.jaktkamraterna.se som tyckte så här om deras insats..

.”Vill gärna tillägga till texten ovan att Love var helt i våran smak, mycket bra sök och under söket sökte han hela tiden kontakt med hundföraren och efter att han hittat viltet körde han klockrent i ca 30 min… Lovely !!”

 

Januari: vad jag minns var det KALLT! och väldigt halt men för oss som jobbar på hunddagiset är det välkommet då det hålls rent inomhus till skillnad från leriga hagar. Är en sväng på My Dog men tävlar inte Love.

Februari: Får veta att jag är gravid i / veckan,HJÄLP! livet vänds upp och ner men bästa Anna på jobbet stöttar mig i mitt beslut och det känns tryggt att ha ettt grymmejobb att komma tillbaka till ist för mitt gamla jobb där det inte går att vara lika flexibel
Går kurs för Bengt Rörseth (Chillas mammas uppfödare) och inser där hur jag vill fortsätta att träna min hund,nyttigt även om vi i vissa frågor står långt ifrån varandra.
Mår duktigt illa av graviditeten…

Mars: Går en kurs på lotusgården i att lära sig leva tillsammans med Anna, Nyttigt! Sen går alla ”fröknarna”+ Lisa på Per Jensen föreläsning.
Åker en tripp upp till Fanny & Thomas och tränar agility i kungsörs hallen sen en sväng och träffar vargarna på kolmården tillsammans med tusen tassar gänget, fantastiskt härlig roadtripp blev det
Månaden avslutas med Mia Skäringers show på konserthuset tillsammans med Josefin och våra mammor.

April: Tävlar med Love i Nils Holgersson hallen och i Tranås känner mig redan trött och lite småmullig och får ont i magen när jag springer så jag bestämmer redan här att det inte blir fler tävlingar för våran del har redan gått upp 9 kg.

Maj: jag tävlar Km med Love småjoggar rut och vi kommer på andra plats efter Lisas duktiga lilla Nelly (beagle)

Går jaktkurs med chilla för thomas Stokke och får flera bitar att falla på plats och känner att jag börjar tycka det är riktigt roligt med jaktträningen igen.
Fick lära mig att utmana henne och inte se störningarna som hinder utan ist jobba med dom som förstärkare detta passar både mig och Chilla riktigt bra.
Går hos sjukgymnast varje vecka för att hjälpa den allt tyngre kroppen att fungera hyfsat.
Love fyller 7 år

 

Juni: Firar midsommar med Lisa & Martin och deras hundar, Åker upp till Herrgården utanför Linköping och gör mysiga utflyker bla till Söderköping tillsammans med Josefin & Fredrik,killarna jagar gris.
Går på Iron Maiden konsert på Ullevi, bebisen sparkar ordentigt i magen.
Chilla fyller 1 år i slutet av månaden

Juli: Åker upp till Härjedalen en vecka och går härliga turer på fjället och så sommarens höjdpunkt vi gifter oss vi det vackra Andersjöfallet.
har känt som jag haft ordentliga illiciasmärtor sen i Maj men det visar sig vara foglossning och det blir till att ta till kryckorna ibland
Åker upp till Stockolm och träffar vänner och lyxar oss på hotell Sign åker ut till Grinda i skärgården och det är underbart väder.

Augusti: Går på dop/bröllop för Fredrik & Veronica och lilla Ella. Nu får jag akupunktur varje vecka,det är varmt och jag känner mig ordenligt tjock. Mamma och jag åker ner till Österlen och myser ett par dagar.

September: en månad där det i stort sätt inte händer någonting utan jag bara går och väntar och oroar mig för förlossningen. Micke får ta alla promenader med hundarna och jag följer bara med på någon enstaka rastrunda på kryckor.

 

Oktober: den 1 okt var det meningen att han skulle komma lille Anton men han stannar var i magen ända tills den 15 okt. Chilla åker på kollo hos Anna på Hönö och stannar där i nästan 3 veckor,hon trivs super med sin bästa kompis Hayfa och Annas dotter Alva så det känns super.
Måste sitera ett samtal mellan Anna och Alva….
Alva: hoppas att barnet håller sig inne i magen ett tag till för jag vill inte att Chilla ska lämna oss, Anna: Men då spricker ju Maria! Alva: Okdå det är ju inte så bra men ett par dagar till klarar hon sig väl Sötunge
Nu börjar alltså ett liv med 3 hundar och en liten Anton som visar sig vara en snäll liten kabrat men som ibörjan har ont i sin lilla mage om nätterna.
Känner mig fullständigt mörbultad.
Jessi flyttar in till mamma och pappa i huset berevid och kommer mera till sin rätt där och trivs super som ensam hund som får all uppmärksamhet.

November: Regn och blåst men också härliga soliga dagar. börjar gålite längre promenader men tar det fortfarande superlugnt, fogarna spökar och hela kroppen har tagit mycke stryk av graviditeten så några fler barn blir det inte.
Anton han växer så det knakar och han är en nöjd lugn liten unge som får föja med upp på till Herrgården där killarna jagar och jag tränar Chilla i parken och går på julmarknad på Ekenäs slott.
I slutet av månaden går jag på föreläsning för Ken Ramirez på Nordens Ark mycket inspirerande. En sväng till Ullared med Anna blir det också.
denna månad lägger jag upp en plan för att styrketräna Chilla fram till februari och vi tränar en hel del apportering i trädgården.
Jessi fyller 11 år

December: Tränar med chilla i den nya hallen (göteborgs hundarena) och testar av hur mycket av den träning vi gjort på marken som följer med när vi sätter hopphinder och tunnlar ivägen och det visar sig att hon inte har några problem alls förutom att hon ibland blir lite väl gasad när jag utmanar henne med svårare kombinationer.
Julbord på carlstens fästning och julmys med precentinslagning till alla dagishundarna som dom får när vi har öppet hus för kunderna den 21 dec och bjuder på värmande glögg.
Tränar agility med Lisbeth och Dottie (chillas syster) men inser att även om jag tar det superlugt och bara småjoggar några steg så har inte kroppen återhämtat sig än och vi får nog skjuta på den träningen till våren
Jul på Liseberg med Eva där vi äntligen hittar den där julstämmningen

Summering: Ett händelserikt år då vi både gifte oss och fick underbara Anton men också ett år som har känts som det varit ”on hold” men nu hoppas jag att kroppen repar sig så att 2012 kan bli ett år med iaf några agilitytävlingar för loves del och härliga utflykter med våran härliga familj.

Gott nytt år på er alla vänner!

 

När jag skriver detta är det julafton och jag har dragit mig undan från stöket i köksregionerna
En jul utan snö då har åtminstånne jag svåt att hitta den där riktiga stämmningen men nu när mörkret faller och man tänder eldkorgarna och alla lycktor ute blir det iaf lite mysigt.

Anton han ligger brevid mig och ”snackar” med sina kompisar dvs leksakerna som hänger i en båge över honom,hela meningar blir det och ibland låter han riktigt förbannad för att han inte får mera respons

Har äntligen kommit igång med lite hundträning just nu bestående av styrketräning för Chilla och så har vi kört ett par pass med apporter och visselpipa det börjar släppa riuktigt fint nu och vändsignalen har kommit på plats.
Avlämningarna har blivit så bra med till följd av att apporterna har blivit mera värda för henne har stadgan som var så fin innan blivit lite sämre så det är nästa projekt och något som jag räknade med att det skulle komma.
Vi har kört en del i tuffare terräng (tät sly/gärsgårdar/rosensnår) men det verkar inte bekymra henne det minsta,är hon skickad på apport så kommer hon inte tillbaka utan.

I veckan som kommer blir det agilityträning inomhus i den fantastiska nya hallen (göteborgs hundarena) tillsammans med Cecilia och Fanny,kommer bli nyttigt för Chilla att träna med flera hundar runt sig.
Cecila och jag har redan tränat ett pass i hallen och chilla verkade inte bry sig om Cecilias hundar utan jobbade på fint med dom uppgifter hon fick.
Då testade jag lite mera vad hon klarade av i olika handlingsövningar och jo det vi tränat på ”marken” funkar lika bra fasten det kommer hinder ivägen GÖTT!
Det blir ett kvitto för mig att jag valt rätt väg att gå med den lilla tid vi har kunnat träna under året.
Sen är det fortfarande mycke hinderinlärning kvar,kontaktfälten har vi inte börjat med och slalomen ska vi också ta tag i men att veta att själva grundhandlingen och starter sitter är härligt.

Om jag ska ge ett ända råd vad man ska lägga tid på så är det Lekutveckling att kunna belöna med flera olika ”saker” är på nått sätt hela grejen med att komma framåt.
Alla hundar har sina favoriter bland leksaker/godis/beröring mm men att låsa in sig i ett hörn med att bara använda en sorts belöning är inte särskilt utvecklande.
Hundar som lär sig att jobba för olika sorts belöningar har också lättare för att lära sig nya saker när allt inte följer samma norm hela tiden.
Med Jessi har det nästan utvecklat sig till kohandel dom vill veta vilken sorts belöning som kommer att komma.
Ok vad har du idag? Ah grillad kyckling! då kan jag tänka mig att anstränga mig så här mycket,man blir väldigt låst.
Med Love har jag kämpat mer men långt ifrån tillräckligt, han har inget naturligt föremålsintresse och där har jag helt sonika fått lära honom att kampa samt springa efter kastad leksak.
Kampen fick vi till efter att köra innan han skulle få mat (alla som har sett en beagle vänta på mat vet hur galna dom är) enkelt förklarat gick det till så att…kampa tills jag säger ok annars blir det ingen mat

Med Chilla har jag tänkt på det här från dag 1 och därför har vi en mycket bredare repotoar och tydliga regler runt leken/belöningarna och med henne har det varit tvärt om nästan mycket föremålsintresserad men är inte alltid så noga med matbelöningar men BÅDA behövs och har jag erbjudit henne en godis innan hon ska ta en apport är det inte ok att rata den.
Krasst är det så att varsegod att ät den sen får du hämta apporten det krävdes duktigt med tålamod men trägen vinner och är också med i reglerna,snart blir godisen mycket värd för att den leder fram till det hon verkligen vill ha samma gäller för Love leksaken/kampen leder fram till det han vill ha nämligen MAT eller jakt.

Men nu kära vänner ska jag ta tag i julaftonen igen och det har börjat knorras brevid mig och det är nog dags för Prins Anton att få lite mat.

GOD JUL

men vad är det här för väder! Jag vill ha ett par cm snö sådär så att det gnistrar och knarrar när man går i det,kan det vara så svårt? Är det för mycket begärt?
Istället regnar det från sidan är mörk och trist och jag har inte alls lust att gå utanför dörren idag.

Så var det d här med julkort, jag gör egna varje år med hundarna som motiv och iår hade jag tänkt att Anton skulle fastna han med
Men hur får man julkänsla nu i det här vädret? Hur gör ni? Jag får helt enkelt ta en inomhusbild iår och göra en så julig instalation som möjligt,den som lever få se…

Annars rullar livet vidare och har äntligen börjat kunna gå lite långpromenader förvisso på slät mark men ändå,hundarna blir glada och jag likaså så skönt att få börja röra sig igen.

Förra helgen var jag på föreläsning på Nordens ark och föreläsare var djurtränaren Ken Ramirez som är cheftränare på Chicago Zoo där det är 90 tränare som jobbar,fatta vilket ställe det måste vara.
Ken var underbar och jag fick verkligen en kick av föreläsningen och svar på frågeställningar där jag varit osäker.
Att han faktiskt lägga det mesta av tiden på eftermiddagen till att ge utförliga svar om.. Vad gör vi när det sker misstag/fel i träningen? Vad kan vi göra för att förebygga frustration och felbeteenden? mm
En underbar kommentar var Du vill inte ha en frustrerad tiger-du vill inte säga nej till en tiger fölr då kan den verkligen skada dig visst låter det självklart men då kanske vi ska fråga oss om det är ok att låta hunden bli frustrerad bara för att den inte kan döda dig eller tillföra dig tillräckligt med skada?
Hunden tycker inte heller om att befinna sig i ett frustrerat läge och bara få höra en massa NEJ!
Tänkvärt ellerhur?

Måndagen spenderades på Ullared (Anton var hemma med pappa) med bästa Anna och gisses vad vi shoppade loss för min egen del mest till Anton men en riktigt trevlig dag fick vi iaf.

Nästa vecka är full av ”att göra saker” så som Läkarbesök med Anton,vacination av alla hundarna, akupunktur för mig och så ska Chilla och jag köra vårat första agilitypass sen i våras tillsammans med cecilia i den nya inomhushallen i Göteborg SKOJ!
En sväng ner till Lisbeth och Dotti (Chillas syster) ska det också bli och det är tur att Anton är så snäll att han kan hänga med överallt.
Fast vi blir fort trötta bägge två så vi försöker hålla oss till en aktivitet om dan. Visst ska man passa på att bara njuta men jag måste hela tiden väga upp det dåliga samvetet för hundarna.
Om jag vet att dom fått göra något så kan jag mycke bättre glida ner i soffan och bara vara.

Håll nu tummarna för att vintern kommer snart för jag vill ha en vit jul

 

 

Halloj idag blir det en liten bildkavalkad på finaste spanielhunden från våran långpromenad här på sörby säteri i Östergötland,i eftermiddag blir det julmarknad på Ekenäs slott MYS!

Oj vad tiden går nu är det 3 veckor sedan han såg dagen ljus för första gången lille Anton och det händer så mycket hela tiden.
Vi har varit på våra första utflykter och han är superenkel att ha med sig överallt sålänge han får mat och en torr blöja då och då
Annars har vi bara tagit det lugnt och inte haft några besök hemma dels för att många är småkrassliga just nu och jag vill inte utsätta honom för onödiga smittrisker, dels för att jag vill ha lugn och ro att bara vara tillsammans med honom och hitta rutiner i vardagen.

Chilla har fått ett par första träningspass (efter förlossningen) med apportsök och nöta in dom olika visselsignalerna och dom funkar riktigt bra nu.

Love hänger med på promenader med barnvagnen annars är det Micke som ansvara för hans träning.

Jessi som dom sista veckorna flyttade in till mamma och pappa har valt att bo kvar där, hur då? Jo hon hänger med på skogspromenader men sitter vid dörren och vill bli insläppt hos dom OK även om jag av egoistiska skäl vill ha henne hos mig så har hon det bättre där hon får all uppmärksamhet och lugn och ro på ålderns höst, hon börjar höra dåligt och tyvärr börjar det komma lite vad jag tror är starr i hennes ena öga
Men hon är på toppenhumör och så får jag ju träffa henne varje dag ändå.

Är grymt agilitysugen men kroppen är ordentligt kraschad efter förlossningen och just nu går jag på antibiotikakur som förhoppningsvis ska få kroppen att läka ihop, det tillsammans med beordrad vila (korta lugna promenader) av läkaren gör att det nog kommer att dröja ett bra tag till tyvärr
Hade bokat in två träningar nere hos Jenny nu i november men det är ju bara att glömma nu…
Eva och jag ska iaf göra ett litet projekt med chilla nu under vintern och jag är mycket nyfiken på hur resultatet kommer att bli Spännande!

Just nu längtar jag till sista helgen i november när Ken Ramirez kommer till Nordens Ark och föreläser ska bli så kul att höra honom. På Lördagen har Eva rundtur i parken och då får Anton följa med men på Söndagen är det alltså föreläsning med Ken så då får han stanna hemma hos pappa (blir nog lugnast så för oss bägge två)
Kolla in föreläsningen och läs mer på Eva och Emelies hemsida www.carpemomentum.nu

Men nu närmast väntar Herrgårdshelg i Östergötland och julmarknad på vackra Ekenäs slott, Micke och Love ska jaga bägge dagarna och dom ser så fram emot det för det brukar alltid bli bra drev där uppe vilket gör att det blir rolig jakt i vad Micke kallar Kålmården för att det finns så otroligt mycket vilt av alla det slag
Det blir första helgen vi åker bort över en hel helg med Anton men det ska nog gå bra tror vi.
På söndag kväll när vi kommer hem ska Anton äntligen få träffa sin gudmor Anneli som pluggar nere i Växsjö vilket har gjort att det dröjt innan dom har fått träffas dom två, ska bli så härligt att få träffa henne igen för det var så länge sedan nu….

Men nu ska vi (Jessi,Chilla,Anton,jag) ta oss en liten eftermiddagslur och vänta in Micke och Love som är och provjagar en ny mark i Ulricehamn och jag fick just mess att Love hade gjort ett jättefint drev på rådjur och nu låg i bilen och tog igen sig.

Ha det gött alla vänner

Så är han äntligen här lillprisen Anton efter en vad som känns världens längsta graviditet
Lördag morgon den 15 oktober kl 02,01 kom han till världen och det var kärlek vid första ögonblicket,så stort,så mycket känslor och jag är stolt över att jag klarade det!

Nu har vi varit hemma drygt en vecka och så smått börjat komma in i lite dagliga rutiner och oj vad tiden går åt till att bara finnas till
Anton är en härlig liten kille och såklart den finaste i hela världen…
Hundarna har välkomnat honom med en shysst attityd och den som är gladast över honom är lite otippat Love faktiskt, han sitter och tittar storögt på Anton och får han lov så pussar han honom försiktigt på huvudet och kinderna GULLE!

Chilla är Chilla och om hon hade fått lov skulle hon råhångla upp honom Jessi är väldigt försiktig och betraktar honom helst på avstånd.
Dom första barnvagnspromenaderna är också avklarade och efter ett par överkörda hundtassar på varje hund går dom nu duktigt brevid vagnen.

Dom närmaste veckorna ska jag bara ta det lugnt njuta av Anton och framför allt läka ihop fysiskt innan jag tar tag i min egna träning och likaså hundarnas.
Har en träning inplanerad nere hos Jenny i slutat av november och förhoppningsvis har jag repat mig såpass att jag kan köra lite småövningar åtminstånne.

Nu är alla hundar iaf hemma igen och det känns skönt även om det gnager av dåligt samveta att dom inte blir aktiverade i den utsträckning som dom egentligen behöver

Bilder på miraklet dröjer för det har inte blivit så mycket av den varan än så länge.

Ha det fint i det underbara höstvädret

 

Hallå kan det vara dags nu då? idag har vi gått över 12 dagar från beräknat födelsedatum men herrn i magen verkar inte ha någon bråska ut inte!!

Försöker se det som så att han kommer väl när han är redo men oj vilken långsam väntan det är. Men nästa vecka kommer dom nog sätta igång det hela om han inte kommer under helgen för det finns ju gräser för hur länge man kan få stanna därinne

Hade varit så mycket enklare att vänta om man varit frisk och kunnat ta långsamma promenader med hundarna och även kunna träna lite smågrejer men nu är det väldigt begränsat för vad fru Lennartsdotter klarar av i dagsläget och jag har ”bara” Love boendes hemma vilket har varit supermysigt att få lite egentid tillsammans,han försvinner lätt då tjejerna tar så mycket plats.
Han är inte så förtjust i stöket som blir efter dom så då drar han sig gärna undan för sig själv i någon lugn vrå.

Men lite stressande känns det, Chillan har varit borta i snart två veckor men jag hade inte kunnat göra på något annat sätt,det är inte shysst att låta en sådan aktiv hund få stå hur länge som helst.
Hon har det iaf toppen! så för hennes del kan hon nog stanna där ett bra tag till

Nu ska vi åka på barnmorskebesök och kolla så att allt fortfarande är bra med ”lilleman” och sedan få en tid på sjukhuset nästa vecka utifall han inte behagar komma i helgen.

Ha det gött goa vänner