Oj nu händer det mer grejer på 2 veckor för Chillevippansson än under hela hösten och vilka underbara träningar vi haft.

Förra helgen var det dags för första agilitykursen som bestod av 2 dagar ute hos TÖBKs planer i Torslanda för Anita Axelsson.
Chilla skötte sig superbra,hon har ju aldrig varit på kurs innan och bara det att det var en massa andra hundar runt omkring gjorde att hon snabbt blev trött men hon slutade inte jobba för det utan höll ihop fint bägge dagarna.

Lördagen bestod till största del av att gå igenom olika grundsvängar,byten,serpentiner,pull och push och här hade jag stor nytta av att vi hade kört så mycket ”på marken” hemma.
Hon struntade i stort sätt i att det var hinder ivägen och bara jaha men det är ju det här du menar ok då gör vi väl det då GULLE!
Anita har ju hämtat mkt av sitt tänk från Greg Derret och Susan Garret så det kändes bra att vi var inne på samma linje där och att vi kunde bygga vidare på det jag redan kör.

Söndaren körde vi lite längre kombinationer som innehöll det mesta och här fick jag slita för att hamna rätt hon är otroligt känslig för handlingen så minsta lilla felsteg från mig gjorde att hon gled in imellan eller utanför men det känns som ett lyxproblem
Sen sov den lilla loppan i två dar tror jag.

Film från några av dom längre övningarna kommer kan ni se HÄR

I helgen var det dags för tävlingsdebut eller ja träning på annan plan en hemma kanske jag ska säga, Marie hade sporrat mig att åka och träna så att Chilla redan från början vänjer sig vid tävlingssituationen, speakerhögtalare,tält,domare,hinderfuktionärer och annat.
Första klassen var öppen agilityklass och då vi inte börjat med kontaktfälten på hindren så beslöt jag att belöna mitt i banan också för att lätta upp lite grann så att jag inte fastnade i någon taskig nervös tävlingshumör.
A hindret stod som andra hindret så det fick hon ta så där i farten (hon har kört det en gång innan nere hos Jenny) sedan belönade jag innan säcken som vi inte hellar hade tränat

I hoppklassen insåg jag att hallå vi har inte kört långhopp men jag styrde henne bara mot det så tog hon det likadant med säcken. Här var hon lite mera gasad och med tanke på att hon inte kört så många hinder i rad innan var hon en stjärna.
Känslan i bägge loppen var skön,jag blev inte nervös jag höll mig till planen,körde på fast det blev fel och så ska vi fortsätta köra.sen kanske det är bra om hunden kan hindren men så länge jag tar det för vad det är så skadar det inte att hon fick testa på tävling så tidigt.
Det är en annan sak att gå ut för tidigt med en hund om den inte kan grunderna,inte sitter kvar i starten,mm
Så många hundar jag såg som tappade fart för att föraren krävde sådant som inte hunden var tränad att göra, blev fyad för att den stack in med bra fart i fel tunnelingång den hunden kommer förmodligen springa långsammare nästa gång bara för att det inte ska bli fel Grattis då har man tagit första steget att få en hund med taskigt självförtroende på plan och en sådan hund kommer aldrig springa fort.
Sen kanske man inte behöver apportera nummerplåtar som Chilla gjorde men va fan hon var sprudlande glad och hon sprang fort och det gillar jag

Film från Uddevalla kan ni se HÄR

Men nu har vi sjukstuga här sedan i söndags lilla A är magsjuk och tappar massa vätska så det mesta av min tid när han inte sover består av att truga i honom vätska teskedsvis
Hoppas på bättring snart så vi slipper åka till Östra för att sätta dropp.

Ha det gött därute

Alltså jag är väldigt dålig på att få någon kontinutet i mitt bloggande men börjar jag faktiskt få lusten (orken) att göra det igen.
Har äntligen kommit igång med Chillas agilityträning på hinder och hon gör mig inte besviken den lilla hunden

I mars körde vi slalom väldigt intensivt och gisses helt plötsligt bara lossnade det hela. Började ju lite smått med 2×2 metoden innan Anton kom men sen blev det inte så mycket tid till det och projektet lades på is under höst/vintern.
När jag plockade fram det igen körde jag ganska länge på 4 pinnar vilket visade sig inte vara så bra för steget upp till6 pinnar var svårt tyckte Chilla jag blev lite förvånad och kom inte ur problemet så jag la det åt sidan ett tag och körde en del ”one jump övningar” och sen när jag satte upp 6 pinnar så funkade det efter lite justering av val av belöning sen gick det som en dans upp till 8 pinnar och efter en repetion på 8 pinnar vid nästa träningspass satte jag helt enkelt upp dom sista 4 pinnarna och vips så drog hon på fint alla 12 pinnarna film kan ni se HÄR

I Mars passade Lisbeth som har Chillas syster Dottie och jag själv på att hyra Göteborgs hundarena för att få träna på bra underlag och behaglig temperatur och där testade jag för första gången på att ha hinder i anslutning till slalomen samt att göra bakombyte på hinder som jag förut bara tränat på backen och runt trädstammar och ja hon fattade att det va samma sak och hon är känslig när man trycker på hennes linje på gott och ont
Film från träningen kan ni se HÄR

Sen en dryg vecka efteråt åkte jag upp till klubben för att utmana henne på svårare ingångar och ja hon fixade tom en kl 1 ingång och då krävs det en hel  del av hunden att dom verkligen har förståelse för hindret,självförtroende och en vilja attv dra på in i första porten samt häva den branta svängen för att inte ”ramla ur” andra porten.
Så även om jag tyckte att förträningen tog tid så ser jag av resultatet att det var värt det. Att man inte lockas att gå vidare i träningen innan man har rätt attityd/fart i en port.
För om du inte har en bra attityd/fart genom en port hur tror du då att hunden ska ha det på ett fullt slalom?
Film från den träningen kan ni se HÄR

Nu ska vi lägga slolom lite på hyllan och ist börja träna hoppteknik (som saknas) och påbörja kontaktfältsträningen, jag känner att det här sättet att nöta ett hinder/situation-lägga undan/vila-nöta igen ger väldigt bra resultat,det är lättare att koncentrera sig på att få till korta effektiva träningspass ist för att bli splittrad och träna lite av varje vid varje träningspass.
Det enda som hon tränar hela tiden är cirkelarbete/byta mellan belöningar/avslappning mellan 5min passen.

Men när jag sitter och skriver detta så öser regnet ned utanför fönstret och motivationen räcker inte för att gå ut och träna på en blöt och hal plan så idag får det bli crosstrainer för mig det är den ända motionen kroppen klarar av än så länge men jag hoppas att jag ska klara av att springa lite mer om 2 veckor för då ska Chilla och jag gå våran första agilitykurs någonsin en hel helg i Torslanda för Anita Axelsson ska bli så skönt att få komma iväg en hel helg bara hon och jag MYS!

Ha det så bra därute och glöm inte att vara rädda om era hundar!

Blir det bra såhär undrar Chilla

Åh äntligen känns det som att våren är på väg!! och det firade vi med promenad vid havet Chillevippansson och jag

Igår var vi uppe och lunchade med bästa Eva och såklart blev det en hel del hund/djurträningssnack och jag tvingas att faktiskt tänka till hur jag vill ha saker och ting SVÅRT!
Ett samtalsämne gällde Chillas blivande optimala konkaktfält… Hur vill du att d ska se ut? eh ja alltså (skyller på småbarnsmammahjärnan) jag vet inte eller gör jag det?
Men om du lägger åt sidan vad folk vid sidan om banan har för åsikter och lyssnar på vad du vill hur ska det se ut då? Eh jo men vad fan det vet jag ju SKÄRPNING! och jag vet framför allt vad jag INTE vill ha.

Måste man välja ett ”färdigt” koncept? Nej. Måste man lägga upp en bra träningsplan och träna alla delar så att dom sitter klockrent? Ja
Flera delar av det färdiga resultatet är redan påbörjade så nu ska vi slipa dom delarna och lägga till resterande och först när det är klart och fungerar i kombinationer med andra hinder kommer att hon introduceras till själva balansbommen.
Det är iaf min handlingsplan så förhoppningsvis kommer den att fungera på ett tillfredställande sätt så att jag får den attityd och utförande jag vill ha på dettta hinder.
Får dock skriva om planen för den tuggade Love upp då jag och Chilla var ute och tränade bakombyten runt träd i trädgården det var rätt tydligt vad han tyckte om detta

Just det bakombyten GAH! satan vad hon reagerar på att man trycker på linjen visst jättebra när matte blir lite mer varm i träningskläderna men just nu känns det bara vingligt.
Bakombytena är något vi liksom glömt på vägen men eftersom hon är rätt väl inkörd i handlingssystemet och går bra på linjen så är det också lättare att gå in och trycka på den Lovely.

Men nu är det dags för en semla och en kopp kaffe för det är ju trots allt fettisdagen idag.

Ha det gött därute i vårsolen!

Hur fint det än är med gnistrande snö och torra hundar efter promenaderna så kan jag inte låta bli att sitta och drömma mig fram emot sommaren.
Tänk bara att kunna hoppa i ett par sandaler och gå ut i trädgården och pyssla, slippa 25min påklädningsrutinerna som man har nu med overaller,kängor,mössor,broddar mm  AH……..

Läget är inte särskilt förändrat utan det är fortfarande vila och försiktig träning för mig som gäller. försiktigt såsom Qigong och rörlighetsträning.
Chilla kör lite styrketräning och Love den lille stackarn är fortfarande långt från bra men vi kämpar på för jag har gett mig fan på att han ska bli bra igen iaf så bra så att han fixar att jaga igen.

Har svårt att hitta den där riktiga träningssugen när jag inte kan springa men ja ja man kan ju alltid träna detaljer och förståelse för handlingssystemet men det hjälper inte riktigt när man faktiskt vill sätta upp en övning och köra ”på riktigt” få den där härliga flowkänslan när allt sitter och det svåra känns lätt

Anton den lille solstrålen han har hunnit bli hela 4 mån och även han kräver ju en del uppmärksamhet nu för tiden,sovstunderna blir kortare och kortare och dom vakna ”jag vill umgås” stunderna blir fler och längre för var dag som går så det blir toppen när det blir skönare väder så han kan hänga med på ryggen på skogspromenaderna.’

Men till sist ha en riktigt bra Alla hjärtansdag idag och var rädd om era vänner

Min storebror är toppen!

Gisses veckorna bara springer iväg och imorgon är det ny månad igen!
Den mesta tiden går såklart till att ta hand om lille Anton men hans snälla mormor går promenad med honom i stort sätt varje förmiddag så då får jag tid att gå promenad med hundarna och annat som behöver göras för man får liksom inte så mycket gjort med honom i huset
Tyvärr är jag fortfarande väldigt dåligt skick efter förlossningen och att börja träna/småjogga/träna agility är inte att tänka på,förhoppningsvis har fogarna/bäckenet skärpt till sig till våren nån gång så jag kan köra igång lite smått då.

I Fredags så åkte vi in akut med Love till Blå stjärnan med vad dom först befarade vara hjärnblödning! han stapplade omkring,ramlade omkull och ögonen gick från sida till sida. Det var riktigt hemskt att se och jag var uppriktigt rädd för att vi skulle mista honom.
Han blev kvar för olika tester bla CT röntgen,benmärgsprov och annat. tack och lov så kunde dom på eftermiddagen skriva av både blödning och propp i huvuden,hjärnhinneinflamation även diskbrock kunde uteslutas men Vad är det då? det vet vi inte än men blodprovet visar på någon sorts infektion och han sattes på cortison på kvällen och blev kvar över natten för obervation

På lördagen tyckte dom att han var såpass mycket bättre att han kunde få åka hem iväntan på att benmärgsprovet och borreliatestet ska komma tillbaka och på torsdag ska vi på återbesök så håll tummarna för honom då.
Nu är han alltså hemma men är lite vinglig och dissorienterad.

Idag tyckte jag att han var lite piggare så jag lämnade honom hemma med pappa som håller på med våran utbyggnad och tog med mig Chillan som inte fått nån riktig långpromenad på länge sagt och gjort vi styrde bilen mot skogen och gick en härlig 2 timmarspromenad i en fantastiskt Ronja Rövardotterskog i den gnistrande snön.
Jag gick verkligen bara och njöt av att få komma ut och det var så härligt att höra hur det knarrade så där gott under kängorna, bäckarna var isklädda men vattnet brusade under den spegelblanka ytan det var nästan så jag gick och blev religös

Chilla hon var superglad och rusade runt i skogen som för att ta igen allt hon missat den sista tiden,nu ligger hon nöjd i sin säng brevid vedkaminen och snarkar lite lågt MYS

Nu blir det innersittarmys med Anton som har fått av sig alla mijarder lager kläder som behövs för barnvagnspromenad med mormor men oj vad han njuter och han sover aldrig så bra som när han får ligga och sova i vagnen utomhus även i den här kylan så hans motto kommer nog att bli ”det finns inget dåligt väder-bara dåliga kläder”

Ha det nu så bra alla fina vänner där ute och håll nu en extra tumme för Mr Love att han blir återställd igen

Så kom då äntligen brevet från kennelklubben med det glädjande beskedet att Chilla hade A-höfter WEI!
Visst rasen har väl inga direkta problem och ”plåtarna” såg fina ut men det är ändå nervöst innan man har fått svaret svart på vitt. föräldrarna har B-höfter och är därmed utan anmärkan men som sagt man vet aldrig.
Så det blev en liten spontandans i köket med en lika upprymd Chilla (även om hon inte visste varför) efter en härlig promenad med henne och Love i det soliga härliga vädret.
Passade även på att kolla hennes knän när vi var hos vetrinären för tydligen så förekommer det PL (patella luxation) hos jaktspaniels men främst hos cockrarna men jag ville vara på den säkra sidan och det var inga problem med Chillans knän SKÖNT!

Men nu tror jag faktiskt att det blir ett pass med stutshopp i trädgården med ”bumps” som jag ska använda på A-hindret sedan,det ska bli så spännande och se hur det färdiga resultatet blir.
Anton han får hänga med ut i vagnen helt enkelt så även han får lite frisk luft såhär mitt på dan,han älskar verkligen att sova ute i vagnen.

Ha det gött go vänner

Så var då äntligen dags att åka ner till Lotushallen och två timmars träning för Jenny Damm och oj vad det var kul att få träna igen.
Vi började med att gå igenom Jennys nya (för mig) sätt att träna in A-hindret med hopp över nocken och två tuchar ner nu ibörjan med hjälp av ”bumps”.
Chilla som inte ens hade satt sin ena tass på ett A-hinder skötte sig galant och hoppet över nocken kom rätt fort men det kommer att krävas lite jobb för att få till 2 ”hopp” ner för hon kastar sig gärna handlöst rakt ut men efter lite justering så fick vi ett par lyckanden och med träning med bumps på marken tror jag det kommer att fungera superbra för henne.
Jag gillar det här sättet att lära in A-hindret dels för att det minskar skaderisken rätt radikalt samt att det går fortare och som vi alla vet så handlar ju agilityn idag främst om att kapa tid där man kan.dom flesta hundar är rätt bra på att inte få fel på hinder men det räcker inte långt med ”bara” en nolla idag

Sen körde vi en kombination med ett staket med vikten av att skicka hunden-lita på hunden-stick iväg och för Chillan som knappt har tagit så många hinder i en följd så var hon en stjärna som verkligen ger sitt allt för att läsa av vad jag vill så till den grad att när jag efter en serpentin är sen med att visa henne vidare så snubblade hon ner på knä för att rädda situationen.
En annan hund hade nog tyckt ”skyll dig själv att du är så sen nu missar jag det hindret”
men inte Chilla och det beskriver henne rätt bra vilken otrolig kämpe hon är………. Fantastiska hund!

Men oj vad jag är ringrostig det som brukar sitta i ryggmärgen fick jag nu kämpa ordentligt med inget kom naturligt liksom men så är det ju en ny hund för mig med som är väldigt olik Love som jag är van vid.
Med mina foglossningar fick jag även ta det lugnt men med dubbla Citodon tabletter så gick det rätt bra ändå men nu får jag nog sota för det imorgon men det var det värt

Summering: Jag är så fantastiskt nöjd med min hund och den träning jag lagt hitills nu har vi redskapen för att gå vidare och fått lite självförtroende igen tack vare Jenny som kommer med konstruktiv kritik och beröm som värmer gott i det här kalla vädret.

Lisbeth och Dottie (chillas syster) som också var med och tränade var även dom nöjda och efter hundpromenad i snöfallet så tyckte vi båda att vi var värda att avsluta dagen med en mumsig lax/spenatpaj på Laxbutiken i falkenberg.

Nu är det dags för sängen och en extra god natt puss till min härliga lilla hund….

Så kom då äntligen en härligt solig dag och hur tillbringar man den bäst? Jo jag åkte med den finaste till havet och Micke åkte och jagade med www.jaktkamraterna.se som tyckte så här om deras insats..

.”Vill gärna tillägga till texten ovan att Love var helt i våran smak, mycket bra sök och under söket sökte han hela tiden kontakt med hundföraren och efter att han hittat viltet körde han klockrent i ca 30 min… Lovely !!”

Duktiga Love med Husse & Lasse

Underbara lilla hund

Januari: vad jag minns var det KALLT! och väldigt halt men för oss som jobbar på hunddagiset är det välkommet då det hålls rent inomhus till skillnad från leriga hagar. Är en sväng på My Dog men tävlar inte Love.

Februari: Får veta att jag är gravid i / veckan,HJÄLP! livet vänds upp och ner men bästa Anna på jobbet stöttar mig i mitt beslut och det känns tryggt att ha ettt grymmejobb att komma tillbaka till ist för mitt gamla jobb där det inte går att vara lika flexibel
Går kurs för Bengt Rörseth (Chillas mammas uppfödare) och inser där hur jag vill fortsätta att träna min hund,nyttigt även om vi i vissa frågor står långt ifrån varandra.
Mår duktigt illa av graviditeten…

Mars: Går en kurs på lotusgården i att lära sig leva tillsammans med Anna, Nyttigt! Sen går alla ”fröknarna”+ Lisa på Per Jensen föreläsning.
Åker en tripp upp till Fanny & Thomas och tränar agility i kungsörs hallen sen en sväng och träffar vargarna på kolmården tillsammans med tusen tassar gänget, fantastiskt härlig roadtripp blev det
Månaden avslutas med Mia Skäringers show på konserthuset tillsammans med Josefin och våra mammor.

April: Tävlar med Love i Nils Holgersson hallen och i Tranås känner mig redan trött och lite småmullig och får ont i magen när jag springer så jag bestämmer redan här att det inte blir fler tävlingar för våran del har redan gått upp 9 kg.

Maj: jag tävlar Km med Love småjoggar rut och vi kommer på andra plats efter Lisas duktiga lilla Nelly (beagle)

Går jaktkurs med chilla för thomas Stokke och får flera bitar att falla på plats och känner att jag börjar tycka det är riktigt roligt med jaktträningen igen.
Fick lära mig att utmana henne och inte se störningarna som hinder utan ist jobba med dom som förstärkare detta passar både mig och Chilla riktigt bra.
Går hos sjukgymnast varje vecka för att hjälpa den allt tyngre kroppen att fungera hyfsat.
Love fyller 7 år

Love fyller 7 år

Juni: Firar midsommar med Lisa & Martin och deras hundar, Åker upp till Herrgården utanför Linköping och gör mysiga utflyker bla till Söderköping tillsammans med Josefin & Fredrik,killarna jagar gris.
Går på Iron Maiden konsert på Ullevi, bebisen sparkar ordentigt i magen.
Chilla fyller 1 år i slutet av månaden

Beaglarna midsommarfina

Juli: Åker upp till Härjedalen en vecka och går härliga turer på fjället och så sommarens höjdpunkt vi gifter oss vi det vackra Andersjöfallet.
har känt som jag haft ordentliga illiciasmärtor sen i Maj men det visar sig vara foglossning och det blir till att ta till kryckorna ibland
Åker upp till Stockolm och träffar vänner och lyxar oss på hotell Sign åker ut till Grinda i skärgården och det är underbart väder.

Augusti: Går på dop/bröllop för Fredrik & Veronica och lilla Ella. Nu får jag akupunktur varje vecka,det är varmt och jag känner mig ordenligt tjock. Mamma och jag åker ner till Österlen och myser ett par dagar.

September: en månad där det i stort sätt inte händer någonting utan jag bara går och väntar och oroar mig för förlossningen. Micke får ta alla promenader med hundarna och jag följer bara med på någon enstaka rastrunda på kryckor.

Oktober: den 1 okt var det meningen att han skulle komma lille Anton men han stannar var i magen ända tills den 15 okt. Chilla åker på kollo hos Anna på Hönö och stannar där i nästan 3 veckor,hon trivs super med sin bästa kompis Hayfa och Annas dotter Alva så det känns super.
Måste sitera ett samtal mellan Anna och Alva….
Alva: hoppas att barnet håller sig inne i magen ett tag till för jag vill inte att Chilla ska lämna oss, Anna: Men då spricker ju Maria! Alva: Okdå det är ju inte så bra men ett par dagar till klarar hon sig väl Sötunge
Nu börjar alltså ett liv med 3 hundar och en liten Anton som visar sig vara en snäll liten kabrat men som ibörjan har ont i sin lilla mage om nätterna.
Känner mig fullständigt mörbultad.
Jessi flyttar in till mamma och pappa i huset berevid och kommer mera till sin rätt där och trivs super som ensam hund som får all uppmärksamhet.

Den 15 okt kom han så äntligen

November: Regn och blåst men också härliga soliga dagar. börjar gålite längre promenader men tar det fortfarande superlugnt, fogarna spökar och hela kroppen har tagit mycke stryk av graviditeten så några fler barn blir det inte.
Anton han växer så det knakar och han är en nöjd lugn liten unge som får föja med upp på till Herrgården där killarna jagar och jag tränar Chilla i parken och går på julmarknad på Ekenäs slott.
I slutet av månaden går jag på föreläsning för Ken Ramirez på Nordens Ark mycket inspirerande. En sväng till Ullared med Anna blir det också.
denna månad lägger jag upp en plan för att styrketräna Chilla fram till februari och vi tränar en hel del apportering i trädgården.
Jessi fyller 11 år

Jessi fyller 11 år den 8 nov

December: Tränar med chilla i den nya hallen (göteborgs hundarena) och testar av hur mycket av den träning vi gjort på marken som följer med när vi sätter hopphinder och tunnlar ivägen och det visar sig att hon inte har några problem alls förutom att hon ibland blir lite väl gasad när jag utmanar henne med svårare kombinationer.
Julbord på carlstens fästning och julmys med precentinslagning till alla dagishundarna som dom får när vi har öppet hus för kunderna den 21 dec och bjuder på värmande glögg.
Tränar agility med Lisbeth och Dottie (chillas syster) men inser att även om jag tar det superlugt och bara småjoggar några steg så har inte kroppen återhämtat sig än och vi får nog skjuta på den träningen till våren
Jul på Liseberg med Eva där vi äntligen hittar den där julstämmningen

God Jul

Summering: Ett händelserikt år då vi både gifte oss och fick underbara Anton men också ett år som har känts som det varit ”on hold” men nu hoppas jag att kroppen repar sig så att 2012 kan bli ett år med iaf några agilitytävlingar för loves del och härliga utflykter med våran härliga familj.

Gott nytt år på er alla vänner!

Anton,Chilla,Love & Jessi

När jag skriver detta är det julafton och jag har dragit mig undan från stöket i köksregionerna
En jul utan snö då har åtminstånne jag svåt att hitta den där riktiga stämmningen men nu när mörkret faller och man tänder eldkorgarna och alla lycktor ute blir det iaf lite mysigt.

Anton han ligger brevid mig och ”snackar” med sina kompisar dvs leksakerna som hänger i en båge över honom,hela meningar blir det och ibland låter han riktigt förbannad för att han inte får mera respons

Har äntligen kommit igång med lite hundträning just nu bestående av styrketräning för Chilla och så har vi kört ett par pass med apporter och visselpipa det börjar släppa riuktigt fint nu och vändsignalen har kommit på plats.
Avlämningarna har blivit så bra med till följd av att apporterna har blivit mera värda för henne har stadgan som var så fin innan blivit lite sämre så det är nästa projekt och något som jag räknade med att det skulle komma.
Vi har kört en del i tuffare terräng (tät sly/gärsgårdar/rosensnår) men det verkar inte bekymra henne det minsta,är hon skickad på apport så kommer hon inte tillbaka utan.

I veckan som kommer blir det agilityträning inomhus i den fantastiska nya hallen (göteborgs hundarena) tillsammans med Cecilia och Fanny,kommer bli nyttigt för Chilla att träna med flera hundar runt sig.
Cecila och jag har redan tränat ett pass i hallen och chilla verkade inte bry sig om Cecilias hundar utan jobbade på fint med dom uppgifter hon fick.
Då testade jag lite mera vad hon klarade av i olika handlingsövningar och jo det vi tränat på ”marken” funkar lika bra fasten det kommer hinder ivägen GÖTT!
Det blir ett kvitto för mig att jag valt rätt väg att gå med den lilla tid vi har kunnat träna under året.
Sen är det fortfarande mycke hinderinlärning kvar,kontaktfälten har vi inte börjat med och slalomen ska vi också ta tag i men att veta att själva grundhandlingen och starter sitter är härligt.

Om jag ska ge ett ända råd vad man ska lägga tid på så är det Lekutveckling att kunna belöna med flera olika ”saker” är på nått sätt hela grejen med att komma framåt.
Alla hundar har sina favoriter bland leksaker/godis/beröring mm men att låsa in sig i ett hörn med att bara använda en sorts belöning är inte särskilt utvecklande.
Hundar som lär sig att jobba för olika sorts belöningar har också lättare för att lära sig nya saker när allt inte följer samma norm hela tiden.
Med Jessi har det nästan utvecklat sig till kohandel dom vill veta vilken sorts belöning som kommer att komma.
Ok vad har du idag? Ah grillad kyckling! då kan jag tänka mig att anstränga mig så här mycket,man blir väldigt låst.
Med Love har jag kämpat mer men långt ifrån tillräckligt, han har inget naturligt föremålsintresse och där har jag helt sonika fått lära honom att kampa samt springa efter kastad leksak.
Kampen fick vi till efter att köra innan han skulle få mat (alla som har sett en beagle vänta på mat vet hur galna dom är) enkelt förklarat gick det till så att…kampa tills jag säger ok annars blir det ingen mat

Med Chilla har jag tänkt på det här från dag 1 och därför har vi en mycket bredare repotoar och tydliga regler runt leken/belöningarna och med henne har det varit tvärt om nästan mycket föremålsintresserad men är inte alltid så noga med matbelöningar men BÅDA behövs och har jag erbjudit henne en godis innan hon ska ta en apport är det inte ok att rata den.
Krasst är det så att varsegod att ät den sen får du hämta apporten det krävdes duktigt med tålamod men trägen vinner och är också med i reglerna,snart blir godisen mycket värd för att den leder fram till det hon verkligen vill ha samma gäller för Love leksaken/kampen leder fram till det han vill ha nämligen MAT eller jakt.

Men nu kära vänner ska jag ta tag i julaftonen igen och det har börjat knorras brevid mig och det är nog dags för Prins Anton att få lite mat.

GOD JUL